Archive for category Skivor

Martin Flodin

Photo1Något som är bra i dessa dagar är att man inte behöver något stort skivbolag för att nå ut med sin musik. I stort sett vem som helst kan skapa sin egen musik och man måste heller inte vara en heltidsmusiker för att göra sig hörd.

Någon som är ett skinande exempel på detta är Martin Flodin. Han är 56 år, arbetar som läkare och har under de senaste åren släppt tre album som går i reggaens tecken. Hans musikintresse började tidigt och han spelade blockflöjt, piano och congas redan som barn. Som ungdom gick han på en rock- och jazzskola där han sedan blev musiklärare. Från början var det inte reggaen som var i fokus utan då var det salsa som gällde. Med åren gav han ett försök att försörja sig som musiker, men enligt han själv var det lättare sagt än gjort:
- ”Jag försökte försörja mig som frilansmusiker, men det var tufft om man ville göra någorlunda meningsfulla jobb. Slagverk var inte så populärt då. Detta var i slutet av 70-talet, början av 80-talet. Per Tjernberg (Per Cussion) var väl en av de få som kunde försörja sig som slagverkare. Vi hade en viss kontakt på den tiden. Jag har kvar ett fint tumpiano jag fick av honom.

Han var väl mer reggaeinfluerad än jag, jag höll mer på med salsa då.”  Read the rest of this entry »

Tags: , , ,

Partiet – Kulturpolitik

Partiet är bandet som förra året kom från ingenstans och tog stora delar av reggaesverige med storm, nu har slutligen deras debutfullängdare ”Kulturpolitik” släppts.

Kort sagt så är skivan precis så bra som jag förväntat mig, alltså väldigt, väldigt bra. De inleder med ett lätt kaxigt intro med ihopklippta bitar ut nyhetssändningar som på olika sätt pratar om ”Partiet”, vilket sedan sömlöst kickar över i den klassiskt rootsgungiga ”Hon”. Det känns organiskt, medvetet och svängigt som bara den, känslor som är genomgående för hela plattan. Fredrik Boltes texter är välskrivna, skönt samhällskritiska och levereras med bra bett. Ett intressant exempel är ”Estelle” där han visar på orättvisan i monarki ur en annorlunda synvinkel.

Det finns förutom rootsreggaen också tydliga dubinfluenser och tidvis går mina tankar till Kung Kodum även om jag faktiskt inte för mitt liv kan komma på varför. Partiet lyckas också i ”Psalm till Jönnet” skapa den första reggaep

salm jag någonsin hört vilket är värt en eloge i sig. Den tillsammans med ”Tråkiga killen” där vemod och frustration riktigt dryper ur högtalarna är en klar kontrast till de annars rätt glada, studsiga låtarna. Värt att nämna är också att Promoe gästar på låten ”Säg upp dig” och gör det med den äran. Som sig bör avslutas skivan med en dubversion, ”Problemformuleringsdub”, som helt enkelt är en bra dub.

En av de få nackdelarna är att av bara sex av tolv spår är nya låtar med text, vilket gör att man känner sig något snopen när sista spåret tonar ut. Dessutom känns det ibland rent ljudmässigt som om basen sticker ut lite väl mycket ur mixen och lägger sig över resten av musiken.

Det är dock inget som sänker helhetsintrycket särskilt mycket vilket

gör att detta är ett oerhört kompetent släpp, inte minst för att vara en debutplatta. Någonting säger mig att Partiet under 2013 kommer ta sin rättmätiga plats bland Sveriges största reggaeakter.

zp8497586rq

Tags: ,

Jahman Bin Landen – Speakless

SpeaklessÅr 1987 flyttade han till Sverige från sitt hemland Liberia. I samband med detta började han spela i olika reggaeband som höll till i Stockholmsområdet. Han samarbetade med bland andra Tony Ellis och Maxi Dread under en tid. Spelningarna blev många och ungefär tio år senare började han skriva egna låtar och trampa upp egna spår. Med internets utbredning har hans budskap kunna sprida

sig och förra året släppte han, vars artistnamn är Jahman Bin Landen, sitt femte album Speakless.

På albumet råder en överhängande 80-talskänsla som omfamnar dig. Varma rytmer och klassiska körharmonier förgyller den tunga roots-mattan som ligger som en stadig grund. Spåren varierar i tempo och karaktär men hå

ller sig ändå till den röda tråden som verkar vara kärlek, fred, respekt och sammanhållning. Med detta sagt kan man säga att hela albumet håller sig till punkt och pricka till reggaens grundstenar. Spåren innehåller en del lånade grejer, inte minst i spåret The Truth & Right där verserna innehåller samma tal undertecknat Haile Selassie som Bob Marley hade med i sin låt, War. I det släpiga sättet att sjunga påminner Jahman Bin Landen en aning om Gregory Isaacs och musiken och ljudlandskapet kan liknas med det Steel Pulse gjorde på 80-talet. Produktionen verkar inte vara så överdrivet påkostad, vilket gör albumet aningens mer genuint och kärleksfullt.

Jahman Bin Landen var för mig okänd tills slutet av 2012, vilket gör honom till en ny frisk vind, även fast han varit aktiv inom reggae längre än vad jag levt.

Speakless finns att lyssna på på Spotify.

Bästa spår: Cool Meditation

zp8497586rq

Tags: , ,

Dub på svenska

289335_278177635539665_481836381_oJazz och reggae har många gånger kombinerats och blir ofta tillfredsställande, i alla fall om ni frågar mig. Det vanliga är att man gör en reggaetolkning av någon jazz-standard eller att en konstellation musiker jazzar till en reggaelåt. Det mer ovanliga är att man gör om ett helt jazzalbum till reggae. För något år sedan gjorde däremot Tomas Hegert sin egen tolkning av den svenska pianisten Jan Johanssons legendariska album Jazz på svenska från 1964.

Albumet heter Dub på svenska och är rakt av en tolkning

av Jan Johanssons alla låtar, från början till slut. När Svereggae kontaktade Tomas Hegert berättade han att albumet är ett  samarbete med en konstnär vid namn Anna Balck, och resultatet presenterades i en vernissage. Att arbeta sida vid sida inspirerade Tomas och Anna, utan att de konkurrerade på samma plattform.

På albumet har Tomas nästan gjort och spelat in allt inklusive produktion, arrangemang och mixning. Vid sin sida har han dock flertalet musikervänner som förgyller albumet med sin touch.

På det hela taget tycker jag att detta är ett väldigt intressant album. Det är spännande att höra de välkända folkjazz-spåren i baktakt och det är väldigt kul att höra något så här bra som inte är så värst påkostat. Om man ska vara petig är inte all musik hundraprocentig, men å andra sidan, vilken musik är det? Känslan förmedlas och detta är ett verk värt att uppmärksammas.

Albumet finns att lyssna på

på Spotify.

zp8497586rq

Tags: , , ,

Rootz One med nytt album

CoverSvereggae har tidigare skrivit om Malmö-artisten Rootz One. Nu är han aktuell med nytt album, som har release idag, fredag. Albumet heter Reclaim Your Mind och sjuder av tunga moderna roots-spår. Själva processen har dragit ut på tiden på grund av olika saker men detta är ett släpp som Rootz One uppger att han väldigt gärna har velat ge ut så

snart som möjligt. Vidare berättar han för Svereggae att detta är de sista roots-reggaelåtarna han kommer att ge ut på obestämd tid av den anledningen att han vill fokusera på annan musik.

Många välkända namn är med och har producerat albumet, däribland Paco (TwangSystem), Superius Productions och Rigo Topaz Sound.

Albumet hittar ni på Spotify, SoundCloud och på iTunes.

Tags: , , , ,

P-Danjelsa – Slappna av & hänga på

Jämtlands reggaeambassadör P-Danjelsa släppte sitt nya album förra veckan, den 14e november för att vara exakt. Albumet är släppt på det Göteborgsbaserade SwingKids och musikerna som spelar på albumet är P-Danjelsas kompband Röttran. All musik är producerad av P-Danjelsa själv, förutom två rytmer – den ena producerad av ingen mindre än Partillo och den andra av Johan Sundström (saxofonist i Röttran). Albumet gästas av Rigo och Bo Lyckligs Gammeldansorkester.

Albumet innehåller allt man kan önska sig – skarpa texter, läckra blåsmelodier, dansanta rytmer och tunga basgångar. Musiken är friskt varierad, man bjuds på roots reggae, ska, rocksteady och svensk folkmusik. Allt framförs förstås på jämtländska när den är som bäst och låtarna behandlar stress, jordbävningen i Haiti, Facebook med mera.

Personligen gillar jag P-Danjelsas stil och han har enligt mig skapat flertalet guldkorn inom svensk reggae. Han har glimten i ögat när det kommer till texter, det är det ingen fråga om, men det kan gå lite för långt. Trots att texterna är ganska klyftiga blir det ibland svårt att ta det hela seriöst när det blir för mycket buskis. Å andra sidan kanske detta behövs så man inte blir mätt på allvarliga politiska budskap?
De mer skämtsamma låtarna varvas hur som helst med låtar som har en lite allvarligare ton vilket bidrar till att albumet trots allt har en fin och jämn balans. Med detta sagt tycker jag att Slappna av & hänga på inte är så olik föregående album, Goffa. Gillade man det gamla kommer man definitivt gilla det nya.

Som jag nämnde ovan släpptes albumet 14/11 på Spotify, iTunes och fler liknande plattformer. Snart finns den att beställa på CDon och Ginza.

Bästa spår: B-liv

Tags: , , , ,

First Light – Judgement Time

Det är så otroligt kul att så mycket bra reggae skapas i Sverige just nu. Min senaste upplevelse av detta kom med posten för någon vecka sedan i form av debutalbumet från Enköpingsbandet First Light. Många av er har kanske redan lyssnat på albumet i och med att det släpptes 3:e augusti.

Albumet är inspelat live och analogt i Rub-a-Dub studion och är troligen ett av de sista albumen som Internal Dread mixade.

Genomgående bjuder albumet på tung och autentisk roots reggae förutom fåtalet små instick av tidig dancehall. Texterna går också i sant reggaemanér med ett sångspår som är kraftigt influerat av patois. Albumet gästas även av ingen mindre än Papa Dee på spåret Cool Down. Read the rest of this entry »

Tags: , , , , ,

Störda Poeters Sällskap – Levande Begravd

Häromdagen fick jag ett brev innehållandes en skiva i min brevlåda. Då jag öppnade brevet föll en pappersbit ut – en presstext utformad som en dödsannons. Dödsannonsen presenterade det nya albumet från göteborgsbandet Störda Poeters Sällskap som mycket passande heter Levande Begravd. Albumet släpptes i förrgår (28/9) och bandet firade det i samband med en spelning på Positive Vibrations Festival, där fler reggaeband från Göteborg spelade. Tidigare, närmare bestämt våren 2011, har de släppt en EP med fem spår vid namn Ett Ansikte Bara en Mor kan Älska, som Svereggae uppmärksammande när det begav sig.

Sällskapet med sångaren Fredrik Mikaelsson i spetsen bjuder oss på politiska budskap varvat med sorgsna, poetiska och existentiella texter. Att reggae innehåller politiska texter är inget främmande men detta band framför det på ett helt eget sätt med väldigt karaktäristisk framtoning och annorlunda utformade texter. Även fast albumet innehåller tunga budskap och allvarliga texter, sprider bandet glädje i form av svängig roots reggae kryddat med närliggande Centralamerikanska rytmer. Balansen mellan ångestfyllda och hoppfulla toner är mitt-i-prick. Mot slutet av albumet kommer dock ett rejält ångestfyllt spår, som vi känner igen från EPn Ett Ansikte Bara en Mor kan Älska. Låten heter En kula i mitt huvud, där låttiteln får tala för sig själv.

Något som också medför variation i låtarna är att bandet har både en kvinnlig och en manlig vokalist. Vidare känns albumet mycket genomarbetat och låtarna bjuder på variation i rytm och känsla med ett sound som jag personligen tycker är härligt retro. En kort sammanfattning av allt som står ovan är att om man vill höra något som skiljer sig från mängden borde man lyssna på detta album.

Bästa spår: Tålamod

Tags: , ,

Troopical – The Rub-A-Dub Sessions 2011-2012

Det är

alltid roligt med nya band med ny och fräsch musik. Ett av de färskaste banden i min reggae-värld är Troopical. Bandet har hållit på i ungefär två år och är baserade i Stockholm. För lite mindre än en månad sedan släpptes deras första EP via Spotify och SoundCloud.
Den är inspelad i Rub-a-dub Studios under vintern/våren 2011-2012. EPn består av fem spår, varav två stycken är dubbar av två av låtarna.

Det hela inleds med låten Dr. Music som är en mycket trallvänlig dur-historia som verkligen ger mig en tropisk känsla. Nästa låt, No Aid, inleds med ett tungt blås som fortsätter svängigt och drivigt. Denna låt har dessutom en del två, där det dubbas hejvilt men på ett medvetet sätt.
Fjärde spåret heter Vampire som tillsammans med följande spår, Vampire (dub), sätter lyssnaren i ett meditativt gung.

Det råder inget tvivel om att musikerna är stilmedvetna och vet vad de håller på med. Hela EPn bjuder på stilren roots reggae med allt från träffsäkra blåsmelodier till vackra körstämmor. På det stora hela debuterar Troopical mycket bra! Det är dock tur att debutsläppet innehöll Dr. Music, som jag nämnde ovan går i dur och är lite gladare än de andra låtarna. Detta för att känslan i No Aid och Vampire påminner mycket om varandra och därför blir andra hälften av detta femspåriga verk aningens enformig. Vidare är det något i mixen som inte gör mig klok och som gör att inte riktigt kan fokusera på det väsentliga – Det låter som att det distar lite här och där, och vad det beror på vet jag inte.
Trots det tycker jag som sagt att denna EP är mycket bra och jag ser fram emot att höra mer från dessa Stockholms-musiker.

Bästa spår: Dr. Music

Tags: ,

Markandeya Collective – Mirror of Words – Part One

buy viagra no prescription

idth=”240″ height=”240″ />Vad får man om man blandar pop, beats, reggae, elektroniska inslag, metaforer från den vediska traditionen och ett gäng skickliga musiker?
- Markandeya Collectives första EP i trilogin Mirror of Words.

Kultirations sångare, Marcus Berg, och gitarrist Anders Augustsson plöjer nu ny mark efter tre års tystnad. De har tillsammans hittat ett rikt, innovativt och uppfriskande sound med den nya konstellationen Markandeya Collective.

Mirror of Words – Part One tar med lyssnaren på en musikalisk resa till världens alla hörn, ut i rymden, till månen och sedan tillbaka.
Det första spåret, Flames on Flames, startar igång hela resan med ett oväntat elektroniskt gung. De två nästkommande spåren Transition Honeybee och Moon and the Mind innehåller rika metaforer som är tonsatta med tung roots när den är som bäst.
Unparallelled inleds med en indisk touch som övergår till meditativ ro som fortsätter in till The Churning of the Ocean som avslutar det hela.

Att Markandeya Collective har hittat nya vägar inom musiken är det inget tvivel om. Moderna elektroniska inslag är något som kanske inte i första taget relateras till medvetna texter och rytmer, men de sköter den blandningen på ett snyggt och självsäkert sätt. Alla texter är Marcus Bergs egna kontemplationer av de skrifter han studerat inom den vediska traditionen. Detta leder till att orden sätts i ett annat fokus än vad man är van med inom reggae, vilket är omväxlande och skönt. Marcus finstämda röst backas upp av snygga körarrangemang, och små instick från alla instrument går om varandra så musiken får flöda fritt. De vågar helt enkelt att ta ut svängarna och tänka utanför den alltmer slitna boxen. Det är så otroligt uppfriskande att höra ett band som inte ens snuddar vid de vanliga musikaliska klyschorna. Jag personligen har längtat efter nya infallsvinklar på musik när den är som bäst. Detta får man då man lyssnar på denna EP i form av en riklig blandning av influenser och stilar. Då och då kan man dock hitta små likheter med till exempel Matisyahu – Däremot är detta bättre.

Med detta sagt tipsar jag hjärtligt att låta denna EP vara nära och värma er nu när hösten kryper sig närmre. När hösten och vinterns mörker ljusnat kommer uppföljaren, del två i trilogin, under våren 2013!

Bästa spår: Transition Honeybee

Tags: , , , ,