Majornas egen Roffe Ruff är tillbaka med uppföljaren till Ormar i gräset (2009). På nya skivan Barrabas fortsätter han på sin mörka cyniska samhällskritiska bana. Plattan bjuder på hiphop och ragga/dancehall samt reggae. Skivan är producerad av Kapten Röd, Hofmästarn, Lance-A-Lot, Ante Lynx, Loopaddict, EKP, Roffe och Bubba.
Första låtarna som jag hörde med Roffe Ruff var Mörda dom och Internet gangsta på samlingarna Mr. Gillis Reggaepropaganda (2007) samt Partillos Högre standard (2008). Om förra skivan var mer raggaorienterad så finns det en hel del lugnare spår på nya Barrabas. Övervägande så får vi en blandning av ragga, hiphop och reggae i en skön hybrid. Roffe The Ruffler, som han hette i början, bjuder på sköna reflektioner från sitt eget liv, som inte har varit någon dans på rosor. Plattan är grymt skön och ger oss lite cynisk vardagsrealism dvs reflektioner på tillvaron som åtminstone jag kan identifiera mig med. Han har själv sagt att detta är hans sista skiva, hur det blir med den saken återstår att se.
Skivan går att ladda ned lagligt och gratis från stiladig.nu.
Bernhard Perzanowski
På onsdag är det releasedags för Governor Andys färska album Dagen då dollarn dog. Det kommer vara 
Med start i dag inleder Svereggae en internationell vinjett. Tidigare har vi smygit in någon enstaka text i bland. I samband med det här börjar också en ny medarbetare hjälpa till: Bernhard Perzanowski. Först ut är hans text om albumaktuelle Gappy Ranks.
Sverige har det här året fått en ny reggaefestival, och den ska hållas bara några mil från t ex Uppsala och Stockholm. Rebel Music är namnet och mannen bakom skapelsen heter Tom ”Internal Dread” Hofwander. Tidigare har vi presenterat artisterna, nu är det klart att Henrik ”Eye n’ I” Blomqvist blir konferencier för klabbet. Vi ville förstås veta historien bakom festivalen och varför det alltid finns en matkoppling till Internal Dread.