Det är kul att så många av er valt att rösta! Det blev ett rejält uppsving i röstningen den här veckan, då antalet röster nästan dubblerats jämfört med resten av september. I dag är sista chansen att delta. Vill du få fram dina fem favoriter bland Sveriges reggaealbum 2000-09 så rösta i dag! Fem-sex album är så gott som klara för slutdelen av omröstningen men i övrigt är det mycket jämnt. Allt om hur det går till kan du läsa här.
Archive for september, 2010
Röstningsspurt!
Sep 30
Håll i hatten
Sep 30
Reggae i SVT!
Sep 29
I samband med att författaren Kristian Lönner röstade i bloggens omröstning om 00-talets bästa skivor, så skickade han med en cool nyhet. Han porträtteras i SVT:s Kunskapskanalen inom kort! I serien En bok, en författare intervjuas han om Sverige – Jamaica, tur & retur.
11 oktober kl 19.00 får ni bänka er, eller se reprisen 12 oktober kl 09.00. Programmet lär finnas på SVT Play senare också.
Ny dancehall-klubb i Uppsala
Sep 28
Det är dags för ny klubb i redaktörens hemstad, Style & Swagga. Premiär på Karlssons kök i Uppsala på lördag. Joel Westholm i Stereo Steppers berättar.
- Det kommer att bli sjukt kul. Det är Stereo Steppers och Mash Up International som kör klubben. Vi tänkte råda bot på bristen på reggaeklubbar i Uppsala som inte har roots och steppers-inriktning.
Det betyder alltså fokus på dancehall.
”Till klubbpremiären hämtar vi sångaren El Fata, en grym artist från London med rötterna i Nigeria. Hans stil påminner om Junior Reid och Michael Rose och han spelar in på 80-tals doftande rytmer”, skriver arrangörerna i sin promotion.
Dessutom kommer Fast Forward Sound från Stockholm. De har ett nybyggt ljudsystem och det är det som gäller på lördag, enligt utskicket. Mer om evenemanget kan du läsa här (kräver Facebook-konto). Slänger med ett klipp också med lördagkvällens sångare.
P3 – Sveriges reggaekanal?
Sep 27
 |
|
| Foto: Pelle Granström |
Den här veckan slår P3 på stort med svenska reggaeögon/öron i alla fall. Två(!) livekonserter sänds den här veckan. På tisdag kan man höra Syster Sol i en reprissändning. Konserten spelades in på Sticky Fingers i november och konserten har sänts åtminstone en gång förut i P3 Live.
På fredag är det Kapten Röds tur, i en nästan färsk inspelning från Kulturkalaset i Göteborg, ni vet den där spelningen som drog så mycket folk att man bestämde sig för att avsluta sommarturnén på Liseberg.
P3 Live sänds mellan 20.30 och 21.00 måndag-fredag, och missar du det kan du alltid lyssna på nätet, där ligger konserterna tillgängliga i 30 dagar.
Governor Andy 2011
Sep 26
I samband med att Governor Andy gästade Enköping och Joar Blå i går så släpptes en nyhet: Guvernörens nästa platta kommer släppas på Swingkids, och skivan släpps i början av 2011.
Senaste skivorna har släppts på KBC, men killarna bakom etiketten är upptagna med annat och därför tar Swingkids tillfälligt(?) över Governor Andy till sig. Guvernören har tidigare släppt
Gillis Bengtsson avslutar med en kittling. ”2011 kommer bli ett grymt reggaeår om någon tvivlar”, skriver han i sin blogg, som är värd att följa i tider då Svenska Reggaebloggen uppdateras mindre kontinuerligt än vanligt.
Bloggen har fått uppmuntrande ord i en tid av kaos. Till exempel skickade Björn Owen Johansson helt på frivillig bas en gästkrönika för att täcka igen de renoveringshål som bloggens redaktör går igenom. Han petar i den svenska reggaeidentiteten och frågar sig om inte scenen skulle kunna växa om vi rev ner några murar. Varsågoda!
Ibland talas det om ”den svenska reggaescenen” och dess publik. Vad är det vi menar då? Finns det en svensk reggaescen? Eller flera?
Svensk reggae kan vara ”svensk” av en massa olika skäl. Och en del svensk reggae är inte alls ”svensk.”
Låt oss bena ut några saker. Allt sedan 1970-talet har det producerats reggae i Sverige, oftast med svenska texter. Det började med Peps Persson och personerna i hans omgivning i mitten av sjuttiotalet och vaggade sedan fram i en trygg, ofta proggig, baktakt en bra bit in på åttiotalet. Den reggae som gjordes i Sverige då var, med bara några få undantag, gjord av svenskar för svenskar. Det var genreöverskridande och utan större ambitioner att efterlikna något jamaicanskt.
Ur denna scen växte i slutet av nittiotalet fram något nytt. Med artister som Chilly & Leafy, Daddy Boastin och senare Svenska Akademien moderniserades det hela och blev något nytt. Men samtidigt gammalt. Arvet från Peps Persson, de proggiga budskapen och den allmänna inställningen till allting var oföränderlig. Kapten Röd, Syster Sol, Kung Kodum och Peps Persson finns alla inom det idéhistoriska fält som jag vill kalla ”svensk reggae” med citationstecken. Det här är en egen genre, relativt unik för Sverige.
Samtidigt finns det, och har alltid funnits, en svensk reggaescen med blicken höjd lite över horisonten. Producenter och artister som siktat lite söder om Gnosjö och lyckats (eller misslyckats) utomlands. De gör svensk reggae utan citationstecken. Helt enkelt för att de råkar finnas här. Inspirationen kommer inte ifrån Peps Persson eller Chilly & Leafy utan från Jamaica och/eller Storbritannien.
Här är det lätt att ta enkla exempel som Million Stylez och Joey Fever. Men även bland producenter finns det en mängd internationella framgångar som vi lätt glömmer bort. Hi-Score producerade tre rytmer under 00-talet som alla fick internationell uppmärksamhet, och i ett fall – Roots Tonic – rent av blev en enorm framgång. Majestic Vibes-rytmen från Pleasure Beat är ett annat och modernare exempel. Och ännu tidigare var KBC med Mastah L vid mixerbordet mycket aktiva på den internationella scenen med ett flertal rytmer.
Bland producenter är dock inte uppdelningen lika stor mellan svensk reggae och ”svensk reggae”. Göteborgsproducenten Partillo hade inga problem med att gå från trummis i USCB Allstars till att producera för internationella dancehallstjärnor. Mastah L kunde utan existentiell kris spela klaviatur i Roots Circus på kvällarna och producera spår med Sizzla på dagarna.
I publikleden är det dock lite knepigare. Även om Million Stylez, Joey Fever och Serengeti har ett hyfsat stöd i sin hemmapublik är det alltid (eller oftast i alla fall) längre köer till Kapten Röds, Kultirations och Syster Sols spelningar. De har å andra sidan en, internationellt sett, betydligt mindre publik.
Det är sällan man ser samma personer på en spelning med Kultiration som på en soundsystem-show med valfri jamaicansk dancehallartist. Där finns en beklaglig gräns mellan det svenska och det ”svenska.” Personligen tror jag att det svenska reggaeklimatet skulle må gott av en större uppblandning. Av att publiken inte var så noga med gränser och vågade prova något nytt emellanåt. Men är det önskvärt? Möjligt? Jag vet inte. Kanske är dessa två världar relativt oförenliga i den genomsnittlige svenske reggaekonsumentens öron. Ett är i alla fall säkert: med mindre genremässiga gränsdragningar skulle publiken kunna bli större. Mycket större.
Vid sidan av allt detta finns det ytterligare en genre, den som producerar och konsumerar UK Roots. Den lever ett alldeles eget liv, vitt skild från både svensk reggae och ”svensk reggae”. Men det är en helt annat historia.
Björn Owen Johansson
Ett liv i kaos
Sep 23
Bloggen kommer uppdateras som vanligt igen om bara ett tag. Just nu är livet i fullkomligt kaos. Ett hårt slit på jobbet (behöver jag förtydliga kopplingen journalister och valrörelse mer än så?) och renoveringen från helvetet har tagit all energi ur min kropp. Vi har vattenskada i badrummet, en svajande yttervägg som kan rasa när som helst och hade tidigare hål i golvet ner till grannen under. Det som skulle ta tre veckor kommer nu ta 4-6 veckor istället, minst. Utan möjlighet att duscha. Ett lyxproblem kanske, men ack så besvärligt med småbarn och allt.
Medan ni väntar på nyheter från Svenska Reggaebloggen kan ni rösta i 00-talets bästa album-omröstning. Knappt 50 personer har röstat hittills, och nu är det bara drygt en vecka kvar. Sprid gärna till era reggaevänner att de mer än gärna får delta i omröstningen.
Hiphopen och reggaen hör på många sätt ihop. Många artister gör i dag båda stilarna var sig, eller blandar stilarna. Här har nu två mer hiphoporienterade artister, Roffe Ruff och Organismen, slagit sina påsar ihop och gjort Heavenly-rytmen till sin. Resultatet blir Skyll på mig. Rytmen är producerad av The Soul Beats The Riddim och Loot & Leave.
På samma rytm gör Ras Cricket en slags återkomst! Han väljer att göra sin grej på engelska och då blir det Real Life Online.
Nationalteatern i baktakt
Sep 20
En av redaktörens favoritlåtar med gamla rockarna Nationalteatern är låten Kolla Kolla. Den har spelats i en reggaeversion före Kapten Röds spelningar i sommar. Bloggen har envist försökt få fram vem som gjort den. Det har hållits hemligt, fram tills nyligen. Låten görs av Mattias Hellberg & Rockers Delight. Mattias har ett förflutet i dubprojektet Kanzeon, och utanför reggaevärlden har han spelat med Hederos/Hellberg, Union Carbide Productions, Soundtrack Of Our Lives och just Nationalteaterns Rockorkester.
Enligt Gillis Bengtsson på skivbolaget Swingkids kommer låten Kolla Kolla att släppas. Bloggen ser verkligen fram emot det, och det tror jag många av de som dansat till den i väntan på Kapten Röd i sommar också gör.
